31 maj 2012

Inget går enligt planen

Efter en underbar och lärorik vecka på Cypern kom jag hem till Luleå och fick veta att min underbara mormor gått bort.

Det var så oväntat att jag inte visste hur jag skulle reagera. Min kropp tog saken i egna händer och löste problemet som den löser alla mina fysiska olägenheter (som migränanfall) . Jag sov 12-15 timmar per dygn i en vecka och grät tills jag hade en konstant huvudvärk.

Att göra saker får sorgen att bli lättare att bära och tack vare två grupparbeten tvingade jag mig iväg till skolan.

Jag hade inte förstått hur djupt nere i mitt eget mörker jag gömt mig förrän jag tog mig ut därifrån. Att gyckla med Phire fick mig att bli glad igen och jag vet att mormor tyckte studier var viktigt så jag bestämde mig för att trots att jag tappat en veckas studietid skulle jag klara mina tentor!

Jag hade den sista igår och det känns som om der gick vägen.

Nu sitter jag på en buss på väg till Skellefteå för begravningen är imorgon. Min ursprungsplan var att ta en vecka efter mina tentor till att sommarstäda hela lägenheten och be mamma och pappa komma upp med bil och resväska så att jag kunnat ta med mig allt jag ville ha över sommaren. Men det blev fjällryggsäck med det nödvändigaste istället.

Det finns en väg till himmelen
En väg till Guds Jerusalem
Den börjar här den börjar nu
Vart den än går, den går till Gud

Inga kommentarer: