4 sep. 2012

Kreativt Skrivande!

 Såg att det här inlägget inte postats, konstigt... men då uppdaterar jag idag istället ^^

Har haft första träffen med KS folket idag. Helt underbar kurs och på bara en dag har jag insett fel jag gjort med mina texter, att jag i princip bara skriver dialog, aktion och mystik och att jag visst kan få vänner väldigt lätt. (En förmåga jag alltid haft men tappat min tilltro på)

Idag har jag stigit upp för tidigt, lekt guide för en del i min distansklass, fått en brevvän, fått hela min skrivarklass att skratta och haft en matteföreläsning. En väldigt hektisk dag även om den var otroligt trevlig.

Vi har övat på självbiografiskt idag och jag tänkte dela två av dem, utan redigering, för nu i alla fall.

Så, vår första uppgift var att sitta i grupper av fyra och berätta ett minne och lägga till något, en lögn invävd i historien. När deltagarna berättat skrev vi varsin självbiografisk text med stoff från de fyra minnena.

Min korta berättelse har den fina titeln av

Jazz Saga
Jazzens huvudstad New Orleans i den amerikanska södern var inte riktigt som jag tänkt mig. Möjligen för att jag var där på mitt sportlov, mitten av februari. Här var alla fast i sina arbetsrutiner, robotar med drömmar om mänsklighet. Inte alls som skogsfolket hemma.

När man kommer från 65:e breddgraden, i februari, till träskmarkerna längst söderut på den nordamerikanska kontinenten var det befogat att gå i shorts, enligt mig. Robotarna på gatan gav mig dock fundersamma blickar där de gick i sina tjocka jackor.

Jag kom fram till adressen jag letat efter och såg upp på den sneda skylten. Färgen var blek och flagnad och det tog mig några sekunder att lista ut vad som stod.
"Nordic Saga" läste jag högt och lutade huvudet lite på sne för att bättre se bilden som var målad under namnet.
"Aha" sa jag med ett brett leende när jag förstod vad det var, en trumpetare som spelade en lång fanfartrumpet iför struthätta. Trumpeten var var målad under ordet Nordic och struthättans svans under ordet Saga.

En bil svängde in på parkeringen bakom mig och jag vände mig långsamt om när motorn stängdes av. Jag log brett när jag såg det svenska märket Saab le mot mig med sina silvriga vingar. Ut ur bilen steg en äldre man och drog med sig en stor väska.
"Evelina förmodar jag" sa han på en svenska med stark brytning. Jag andades in kort på det sättet som vi säger ja på där uppe kring 65 grader nord.

Mannen lutade sig in i bilen igen och låste ett knalloranget rattlåst. Jag höjde ena ögonbrynet.
"Ingen ruta på denna dörr" sa han menande men låste trotts det även ytterdörren.
"Du är Evelina?" frågade han lite fundersamt.
"Yes" svarade jag och satte upp hans svarta bag över axelen. "Och du är Alvar" Han log brett och jag kunde se åtminstone en tand som var borta. Detta var ingen robbot som drömde om mänsklighet, detta var en alv, en fae, som skapade musik ur de skimrande ögonen.

Krumryggad gick han raskt fram till Nordic Sagas dörr och började låsa upp de otaliga låsen. Jag räknade till fyra men mycket möjligt att det kan ha varigt fler. Dörren svängde ljudlöst upp och jag dansade in i bergakungens sal. Alvar knäppte med fingrarna och otaliga stearinljus tändes runt om i den mysiga puben. Försiktigt ställde jag ned bagen på ett av träborden och såg på den upphöjda scenen längre in. Där stod ett vackert piano och ett skamfilat trumset.

Alvar, som var en dryg dm kortare än mig drog upp dragkedjan till bagen och lyfte ut en brun, hård väska.
"Till dig" sa han och räckte mig den med sitt stora leende. Jag log tillbaka och kunde känna hur mina ögon började glittra av förväntning. jag gick fram till scenen, la ned väskan och öppnade den.

i väskan sken sopransexofonen mot mig och jag log tillbaka. Alvar fnyste lätt.
"Ungdomar" sa han anklagande men log snett. Saxofonen blev matt. Alvar gjorde ett jämfotahopp upp på scen och satte sig bakom pianot och dtretchade fingrarna. jag monterade fort ihop saxen och började värma upp jag med.
"Nu" sa Alvar "ska vi spela jazz"